... my space

Jag har fantastiskt ont i själen över att närma mig de 30, ska ni veta. Minns t.om den dagen då paniken/krisen infann sig. Jag hade precis gått av ett nattskift på statoil och fyllde 22 den dagen. Blev helt kallsvettig och insåg att det bara va åtta år kvar. Och varje efterföljande födelsedag påminner om den annalkande och ack så ofrånkomliga 30-års dagen. Skojar verkligen inte. Förmodligen kommer den dan inte alls vara farlig, men det är bara såå stort. För jag passar som inte att va 30. Då är man ju skitgammal, har tre ungar, hus, knegar på drömjobbet, köper aktier och snackar VAB-dagar, lån och amorteringar på alla parmiddagar. Jag "investerar" i skor, vet fortfarande inte vad jag vill jobba med och umgås med mina närmsta tjejkompisar över en kopp kaffe och sexsnack. Och är allergisk mot parmiddagar.. Känns inte direkt vuxet kanske.

Nåväl.. har vankats 30-års fest i helgen om ni undrar. Och jag hade skitkul :) Camilla och alfons hade styrt upp det hela i deras sällskapsutrymme nere vid sjön trummen. Jättemysig lokal och suveränt läge med bastu och brygga. Maten var förträfflig, sällskapet gott och sen hade vi pricken över i:et i form av en dragspelsspelande granne :) Saknar verkligen spelemän på våra fester. Gör så himla mycket med en gitarr, lite banjo, allsång mm, eller som i detta fall: dragspel :)

Runt halv tolv drog vi ner till stan och gick på deluxe, där det var fullproppat. Dansade och snackade lite med folk, och runt halv två såg jag johan utanför. Han hade precis kommit från grace efter lite firande med fotbollslaget, så då kändes det helt ok att gå hem, trött som man var :)