... my space

Apropå stor skillnad i storlekar... En annan sak jag kom på igår kväll var att jag har gått upp 15 kilo på några år. Mitt singelleverne var nämligen allt annat än sunt. Back in the days levde jag på godis, fika, kaffe och öl hela sommarn 2007, och det satte sina tydliga spår. Vägde 46 kilo när jag gjorde min praktik på TMS i oktober, och var då tanigare än någonsin. På företagshälsokollen i december 2008 vägde jag 53 kilo, vilket jag var otroligt nöjd med. Då kände jag mig lagom i alla avseenden, och det kändes skönt att ha gått upp lite igen. Har som ni förstår aldrig varit nån hoochy mama, utan alltid väldigt liten och spinkig, så varenda gång jag fick feber eller, gud förbjude, magsjuka gick jag ju ner ett par kilon. Som jag absolut inte hade råd med att göra. Så när jag äntligen vägde över 50 kilo, typ för första gången i mitt liv, tyckte jag faktiskt om det massor :) Dock, börjar det nu kännas värre åt andra hållet. Nu väger jag 61 kilo och har alltså gått upp ungefär en tredjedel av vad jag en gång vägde! Sen jag blev gravid har jag gått upp 6 kilo ungefär, och det känns verkligen skitkonstigt. Men det är först när jag tittar på kort eller försöker klämma in mig i ett par Fornarina storlek 26 som jag inser att jag faktiskt har gått upp i vikt. Talk about denial ;) Håller inte på å klagar på vikten eller så om ni tror det, utan bara berättar hur konstigt det varit att gå upp i vikt så snabbt. Utan att det egentligen märkts så mycket. För alla andra ser inte att jag gått upp, utan tycker att jag är lika smal som vanligt.. men kanske bara att jag ser mer lagom smal ut, och inte sjukt smal ut längre. Konstigt sånt där..

Sen gör ju magen sitt till också i tjockleken, men höft och armar är rätt mycket grövre idag ändå, motför förr. Kan som it fatta att jag varit sådär smal ens :) Check out the boobs liksom... helt obefintliga, haha!

Nu ska jag riva upp mikis och dra me henne på en loppistur till östergård. Kanske en fika i öhr också månne?

Solen skiner iaf, och jag måste ut! puss på er ♥