en suck av lättnad...
Fick för en stund sen besked från Angelica att Eltons första operation gick bra. Nu blir det förmodligen några tuffa veckor på sjukan i Lund, innan dom får komma hem till växjö igen. Dom mår, trots omständigheterna, bra och känner sig hoppfulla! Blev verkligen lättad av att höra det och det känns mycket bättre inför morgondagen. En sak mindre att vara orolig och ledsen för iaf...
Om ni undrar över Eltons sjukdom, så heter den iaf HLHS - Hypoplastic Left Heart Syndrome eller Hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom. Det är en medfödd hjärtmissbildning, där hjärtats vänstra sida är underutvecklad.
(Tillståndet är både mycket ovanligt och allvarligt. Endast ca ett barn på 5000 föds med HLHS. Vad som orsakar detta hjärtfel är inte känt.
Så länge bebisen ligger i mammas mage mår den bra, då mammans hjärta via navelsträngen förser bebisens kropp med syre. Först när barnet föds och ska börja andas på egen hand uppstår problem. Det är inte alltid HLHS upptäcks vid ultraljudsundersökningar och det är svårt att upptäcka hjärtfel precis efter födseln, då barnen ser friska ut.
Under fosterstadiet finns en öppning kallad ductus mellan lungartären och aorta (kroppspulsådern). Med hjälp av ductus kan det nyfödda barnet andas trots att hjärtats vänstra kammare inte fungerar optimalt. I normala fall behövs ductus inte efter födsel, därför påbörjas en process som stänger denna öppning när barnet börjar andas själv. Efter några dagar är ductus helt stängd. Har barnet inte fått hjälp innan detta händer, dör det av syrebrist.
I Sverige behandlas HLHS med Norwood-metoden, där blodflödena kopplas om för att kunna cirkulera trots den underutvecklade vänstra sidan av hjärtat. Metoden innefattar tre riskabla hjärtoperationer, som utförs under de första levnadsåren varav den första sker inom några dagar efter födseln. Barnet får inte ett helt friskt hjärta ens efter att de tre operationerna genomförts, men kan ändå få ett bra liv.
Den högra sidan av hjärtat får arbeta hårdare än hos ett friskt hjärta och orkar därför kanske inte ett helt liv. Detta leder till att en hjärttransplantation kan bli nödvändig efter ca tio till femton år).
Som ni förstår så är läget rätt allvarligt för honom, men vi hoppas ju på det bästa och att dom får komma hem så fort som möjligt! Kramar så länge ♥
Om ni undrar över Eltons sjukdom, så heter den iaf HLHS - Hypoplastic Left Heart Syndrome eller Hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom. Det är en medfödd hjärtmissbildning, där hjärtats vänstra sida är underutvecklad.
(Tillståndet är både mycket ovanligt och allvarligt. Endast ca ett barn på 5000 föds med HLHS. Vad som orsakar detta hjärtfel är inte känt.
Så länge bebisen ligger i mammas mage mår den bra, då mammans hjärta via navelsträngen förser bebisens kropp med syre. Först när barnet föds och ska börja andas på egen hand uppstår problem. Det är inte alltid HLHS upptäcks vid ultraljudsundersökningar och det är svårt att upptäcka hjärtfel precis efter födseln, då barnen ser friska ut.
Under fosterstadiet finns en öppning kallad ductus mellan lungartären och aorta (kroppspulsådern). Med hjälp av ductus kan det nyfödda barnet andas trots att hjärtats vänstra kammare inte fungerar optimalt. I normala fall behövs ductus inte efter födsel, därför påbörjas en process som stänger denna öppning när barnet börjar andas själv. Efter några dagar är ductus helt stängd. Har barnet inte fått hjälp innan detta händer, dör det av syrebrist.
I Sverige behandlas HLHS med Norwood-metoden, där blodflödena kopplas om för att kunna cirkulera trots den underutvecklade vänstra sidan av hjärtat. Metoden innefattar tre riskabla hjärtoperationer, som utförs under de första levnadsåren varav den första sker inom några dagar efter födseln. Barnet får inte ett helt friskt hjärta ens efter att de tre operationerna genomförts, men kan ändå få ett bra liv.
Den högra sidan av hjärtat får arbeta hårdare än hos ett friskt hjärta och orkar därför kanske inte ett helt liv. Detta leder till att en hjärttransplantation kan bli nödvändig efter ca tio till femton år).
Som ni förstår så är läget rätt allvarligt för honom, men vi hoppas ju på det bästa och att dom får komma hem så fort som möjligt! Kramar så länge ♥
nya bud
Föder inte barn idag. På sjukan tyckte dom att allt såg så bra ut, så det vore bättre att starta på naturlig väg. Håller med om detta till fullo, men såg väl kanske fram emot att bli igångsatt. Men men.. bättre å försöka ge det en ärlig chans till i dagarna två. Var öppen ca 2cm och hade fina sammandragningar, så läkarn gjorde en hinnsvepning och tyckte att vi skulle åka hem och ta det lugnt, samt hoppas på det bästa! Känner faktiskt redan skillnad i sammandragningarna, så förhoppningsvis ligger jag och föder snart ändå. Om inte, så fick vi en ny tid på lördag morgon för en ordentlig start då istället. Såå, då vet ni det..
Tyvärr måste jag komma med inte så lite smolk i glädjebägaren, och berätta en fruktansvärt jobbig och hemsk sak. Precis efter vårt besök på sjukan pratade vi med Niclas och Angelica, och fick veta att deras lille kille inte mår så bra. Imorse fick dom veta att han har ett väldigt allvarligt hjärtfel och befinner sig nu i Lund för operation om någon dag :( Dom kommer vara där nere i några veckor (om han klarar sig) och sen blir det ännu mer operationer och sjukhusbesök tills han är frisk. Vilket enligt senaste budet kan ta två år. Tänkte bara berätta detta så ni som också är vänner med dom, vet läget.
Känns helt sjukt, och jag blir bara så ledsen! Grinar till och från så fort jag tänker på det, samtidigt som man försöker hålla humöret uppe för sig själv. Blev lite av en mental härdsmälta för det är så jävla orättvist. Det var ju inte såhär det skulle bli ju :(
Håll tummar och allt ni har för att det går bra därnere. Lilla hjärtat ♥
Tyvärr måste jag komma med inte så lite smolk i glädjebägaren, och berätta en fruktansvärt jobbig och hemsk sak. Precis efter vårt besök på sjukan pratade vi med Niclas och Angelica, och fick veta att deras lille kille inte mår så bra. Imorse fick dom veta att han har ett väldigt allvarligt hjärtfel och befinner sig nu i Lund för operation om någon dag :( Dom kommer vara där nere i några veckor (om han klarar sig) och sen blir det ännu mer operationer och sjukhusbesök tills han är frisk. Vilket enligt senaste budet kan ta två år. Tänkte bara berätta detta så ni som också är vänner med dom, vet läget.
Känns helt sjukt, och jag blir bara så ledsen! Grinar till och från så fort jag tänker på det, samtidigt som man försöker hålla humöret uppe för sig själv. Blev lite av en mental härdsmälta för det är så jävla orättvist. Det var ju inte såhär det skulle bli ju :(
Håll tummar och allt ni har för att det går bra därnere. Lilla hjärtat ♥
den sista måltiden
Helt galet emotionell just nu känner jag. Skrattar och gråter lite till och från idag, och det beror som ni förstår på alla jäkla hormoner.. samt att jag såklart är glad för niclas & angelica. Så varje gång jag hör eller ser nåt som påminner om lyckliga saker eller händelser, börjar tårarna spruta! Antar att all förväntan på imorgon börjar göra sig påmind också. För då är det vår tur att bli igångsatt. Klockan tioochtrettio ska vi till sjukan för bedömning och ultraljud, så får vi se vad som händer därefter. Känns helmysko att veta om när det ska ske också förresten. Nu har vi vetat det sen i måndags när vi va hos barnmorskan, och i stort sett ställt in oss mentalt sen dess. Trots det så känns det så konstigt. Och planerat.
Idag har jag tex tänkt hinna göra en massa saker innan vi checkar in på hospitalet. Ska bland annat diska och städa lite här, bädda rent, packa klart väskan, ladda över musik till bärbara datorn mm. Sånt som jag inte skulle ha brytt mig om ifall det fick börja naturligt. Nu känns det mer som att vi ska åka iväg på en minisemester eller nåt :)
Vi har tillochmed planerat in att äta ute ikväll, förhoppningsvis med johans föräldrar också, för att "fira" sista dagen utan barn och barnbarn typ. Väldigt suspekt känsla detta!
Nu blir det hög volym på stereon och det så kallade rycket. Måste förbereda mig ännu mer mentalt för morgondagen känner jag! Önska oss lycka till, för nu tar jag en välbehövlig paus från bloggen.
To be continued alltså...
Idag har jag tex tänkt hinna göra en massa saker innan vi checkar in på hospitalet. Ska bland annat diska och städa lite här, bädda rent, packa klart väskan, ladda över musik till bärbara datorn mm. Sånt som jag inte skulle ha brytt mig om ifall det fick börja naturligt. Nu känns det mer som att vi ska åka iväg på en minisemester eller nåt :)
Vi har tillochmed planerat in att äta ute ikväll, förhoppningsvis med johans föräldrar också, för att "fira" sista dagen utan barn och barnbarn typ. Väldigt suspekt känsla detta!
Nu blir det hög volym på stereon och det så kallade rycket. Måste förbereda mig ännu mer mentalt för morgondagen känner jag! Önska oss lycka till, för nu tar jag en välbehövlig paus från bloggen.
To be continued alltså...
one down, one to go!
Så igår kom han.. Angelicas & Niclas lilla kille. 52 lång och ca 4100g och jag är såå glad för deras skull. Var sjukt nervös hela dan igår, så när niclas ringde runt tio på kvällen och sa att han äntligen var ute med kejsarsnitt, brast det ju :) Så underbart, även om förlossningen kanske lämnade lite att önska för mamman. Fick iaf rådet att använda ryggbedövning (hur.det.än.går) eftersom det tydligen gör satans ont! Jag lever dock i grav förnekelse och tror fortfarande att det kommer gå så fort för mig att jag inte hinner få epidural... har dock haft fel förr :S
Nåväl. Ett stoort grattis till lilla familjen och deras supersöta kille (som vi förhoppningsvis får träffa imorrn på BB när det är vår tur).
Nåväl. Ett stoort grattis till lilla familjen och deras supersöta kille (som vi förhoppningsvis får träffa imorrn på BB när det är vår tur).
times they are a changing
Fick lite spontant besök av soon-to-be familjen hammarstedt/zenthio idag när det vankades fotboll på TV. Efter visst förlossningssnack fick jag en uppenbarelse av angelica. Detta är verkligen sista helgen utan barn! För oss alla fyra. Imorgon sätts förmodligen angelica igång, då det inte satt igång av sig självt än.. (som ock för vederbörande dårå).. och jag håller mina tummar innerligt för att allt går bra! Jag har ju fortfarande fyra dagar kvar innan eventuell igångsättning, så jag ska verkligen försöka göra allt för att komma igång tidigare. Hur man nu gör det..? Nåväl, till nästa helg är vi i alla fall föräldrar, hur mycket eller lite det än kommer igång av sig självt :)
Sista bilden av oss två tillsammans som gravida har ni här:
Trötta & knubbiga, men ack så söta :)
jag och barbamamma...
är ändå rätt lika just nu:
Ingen förändring än, som ni ser... För att få dagen att gå, samt slippa tänka på DET, har vi fikat på Svenska Tantens Trädgårdscafé samt kört runt i Grimslövstrakten och kollat på bonniga omgivningar. Jorå så att ee ;)
suck
Nu är jag less alltså. Kom ut nu, eller åtminstone ge mig ett tecken på att det är på gång!! Den lever fortfarande loppan därinne, precis som om den har hur mycket plats som helst, och enligt vad jag hört brukar det bli lite lugnare vid en annalkande förlossning? Så med andra ord, måste det vara jäkligt långt bort. Ingen förändring för min vapendragare angelica heller vad jag förstår. Vi som har hoppats på att få ligga på BB tillsammans också, men så lär det väl knappast bli. Hon blir säkert igångsatt på måndag, och sen kommer lilla jag tre dagar efter. Med gigantiska ungar, bara för att vi fortsatt göda dom i veckorna två.
Men jag är inte bitter...
ännu inget tisdagsbarn...
och inget måndagsbarn heller. Men det är väl kanske tur det ;)
Som ni kanske förstår så har det då inte hänt nåt på barnafödafronten än. Kände nåt som jag trodde var början till värkar i helgen, men efter idel expertutlåtanden så har jag kommit fram till att så inte var fallet. Behöver man undra, är det alltså inte så, lyder konklusionen!
Var hos barnmorskan igår och allt var toppen, men den hade inte sjunkit ner och fixerat sig nu heller. Inte för att jag trodde det, men man kunde ju alltid hoppas att hon skulle känna nåt som jag inte gör... Men men, så är det. Har i alla fall mentalt ställt in mig på att bli igångsatt den 28:e, även om det vore så.jäkla.tråkigt. Man vill ju som få känna och komma igång själv här hemma. Och helst innan den 28:e. Åja, den som lever får väl se, helt enkelt!
Stay tuned my friends...
Som ni kanske förstår så har det då inte hänt nåt på barnafödafronten än. Kände nåt som jag trodde var början till värkar i helgen, men efter idel expertutlåtanden så har jag kommit fram till att så inte var fallet. Behöver man undra, är det alltså inte så, lyder konklusionen!
Var hos barnmorskan igår och allt var toppen, men den hade inte sjunkit ner och fixerat sig nu heller. Inte för att jag trodde det, men man kunde ju alltid hoppas att hon skulle känna nåt som jag inte gör... Men men, så är det. Har i alla fall mentalt ställt in mig på att bli igångsatt den 28:e, även om det vore så.jäkla.tråkigt. Man vill ju som få känna och komma igång själv här hemma. Och helst innan den 28:e. Åja, den som lever får väl se, helt enkelt!
Stay tuned my friends...
torsdag 14:e oktober 2010 - finally there!
Du har varit gravid i: 39 veckor och 7 dagar
Du är i vecka: 40
Du är i månad: 9
Beräknat förlossningsdatum: 2010-10-14
Antal dagar kvar till förlossningen: 0
Bebisen väger ca: 3500 gram
Bebisen är ca: 50-52 cm från topp till tå
Du har klarat av 100% av graviditeten!
Du är i vecka: 40
Du är i månad: 9
Beräknat förlossningsdatum: 2010-10-14
Antal dagar kvar till förlossningen: 0
Bebisen väger ca: 3500 gram
Bebisen är ca: 50-52 cm från topp till tå
Du har klarat av 100% av graviditeten!
Tänk att man äntligen är klar med att vara gravid. Ja, nästan då... Trodde aldrig i mitt liv att denna dag skulle komma, när man i mitten av februari insåg att vi skulle ha barn. Det kändes som en evighet, samtidigt som jag visste att det förmodligen skulle gå fort. Och så blev det ju egentligen. Våren gick med rasande fart, och sommarn ännu fortare. Det är nu dom sista veckorna som man äntligen har hunnit ikapp och fatta att jag ska bli mamma snart. Väldigt snart! No more ligga å sova på morronen, gå ut och festa med tjejerna, duscha när man vill osv. Tack och lov får man nånting större än en själv att ta hand om istället, som förhoppningsvis gör att det är såå mycket mer värt än alla fester, duschar och trötta mornar och nätter i världen :) Just nu känns allt bara så galet och svårfattat, men om några dagar kommer förmodligen alla frågetecken vara borta och allt så självklart! Här är ett kort från idag, dagen i ära:
Slängt ihop ett litet collage på utvecklingen också... Roligt att se hur man vuxit, men jag tycker jag ser jäkligt smal ut på första bilden, och då väger jag ändå 57kg. Nu inser jag hur galet smal jag måste ha varitför tre år sen, när jag bara vägde 46kg. Helt sjukt. Nu är jag iaf uppe på 77(!)kg, så det blev lite mer än jag trodde.. men, men. Så är det, jag mår it dåligt för det :)
Såå, nu är det bara att vänta.. cause it ain't over until the fat lady sings ;)
kaptens loggbok: 9/10-2010
Vad gör man om man inte kan promenera eller cykla, men ändå vill ta del av en fantastisk höst? Svar: Man åker båt :) Vi hade en helt underbar höstdag igår, som vi spenderade på sjön Furen och sen hos Johans föräldrar. Sjön var helt spegelblank och det var riktigt skönt att bara sitta och njuta i båten med solen i ansiktet! Gick iland på "ön" mittemot, där vi strosade runt lite. Fick bland annat se kossor, en orm och en massa söta grodor :)
Vi kom däremot på att det kanske är lite riskabelt att vistas ute på sjön, utan motor, om det skulle hända nåt. Typ att vattnet gick eller nåt, med tanke på att bäbisen inte är fixerad än. Om vattnet skulle gå, så måste jag ju lägga mig ner och inte röra mig, och vänta på ambulans typ. Och dom skulle nog ha lite problem att ta sig fram... Ska dock till barnmorskan på tisdag, så vi får hoppas att korvas har fixerat sig då, så vi kan göra en ny utflykt med båten i veckan! Är det lugnt, så ska vi definitivt ta med fiskespöna också :)
Kram på er ♥
falskt alarm... nästan
Okej, jag kan ha varit lite väl överdriven när det kom till kattens hälsostatus... Han hade jätteont i tassen, som faktiskt var svullen, men dom hittade ingen riktig orsak till det annat än (eventuellt) ett liiitet liiitet sår/jack. Detta efter en rekorderlig sövning-rakning-undersökning samt röntgen.. i nämnda ordning. Men han fick ändå penicilin och smärtstillande att äta i en vecka ungefär, för att "såret" inte skulle bli infekterat. Phew.. tur man tog han till veterinären :/
Efter erlagd veterinärsavgift på 1600kr, kom vi (läs johan) överens om att ha lite mer is i magen om liknande situationer skulle uppstå i framtiden. Kanske vänta EN dag iaf, istället för att ringa akut direkt? Man kan ju som it rå för att man blir orolig, men hey.. det funkar för mig, ska lugna ner mig till nästa gång :) Coolers bandoolers!
Nu tänkte jag ta en dusch och göra mig färdig för begravningen. Jobbigt ♥
så. jäkla. typiskt.
Skulle aldrig ha efterlyst kattvakt till berra, för nu är han sjuk. Märkte igår kväll när vi skulle släppa ut honom att han verkade ha ont nånstans eftersom han pep till. Vilket han aldrig gör annars, men tänkte inge mer på det utan släppte ut honom. Imorse när jag släppte in honom verkade han inte ha speciellt ont heller, då han sprang efter in till köket för att äta. Och sen kom han å la sig i sängen och kurrade som vanligt. Nu, efter flera timmar däremot, verkar han ha skitont i tassen (som nu är jättesvullen) plus eventuellt feber. Så det blir veterinären klockan 13 :(
Fan så typiskt. Har verkligen ingen lust med en sjuk katt, när man typ kan föda närsomhelst. Och som extra glasyr på tårtan, så ska vi på begravning imorron också. Johans morfar gick nämligen bort för två veckor sen ungefär... Hoppas innerligt att katten blir frisk tills förlossningen drar igång bara, för annars måste han ju bo hos nån annan!
Jahapp, då var det bara att åka å köpa ny kattlåda och sand igen då. Det var nämligen några av sakerna vi slängde när vi rensade förrådet senast. "Närå, vi kommer it behöva den nå mer" sa jag, när johan tyckte att vi ändå skulle behålla den.
Fan så typiskt. Har verkligen ingen lust med en sjuk katt, när man typ kan föda närsomhelst. Och som extra glasyr på tårtan, så ska vi på begravning imorron också. Johans morfar gick nämligen bort för två veckor sen ungefär... Hoppas innerligt att katten blir frisk tills förlossningen drar igång bara, för annars måste han ju bo hos nån annan!
Jahapp, då var det bara att åka å köpa ny kattlåda och sand igen då. Det var nämligen några av sakerna vi slängde när vi rensade förrådet senast. "Närå, vi kommer it behöva den nå mer" sa jag, när johan tyckte att vi ändå skulle behålla den.
kattvakt sökes
Kom precis på att vi kanske måste ordna med kattvakt under tiden vi är på BB. Eller i alla fall nån som kommer hit och göder den lilla rackarn samt släpper ut honom... Nån som är sugen?
Han är som ni förstår rätt enkel att ha å göra med.. sköter sig själv men har svårt att öppna dörrar :)
Han är som ni förstår rätt enkel att ha å göra med.. sköter sig själv men har svårt att öppna dörrar :)
söndag 3:e oktober 2010
Inget nytt som händer. Har kanske fått liite mer sammandragningar och ibland ilar det och gör ont som fan där nere, men jag tror ändå det är ett bra tag kvar. Och det är det ju egentligen. Elva dagar för att vara exakt. Känns dock inte som att h*n har sjunkit ner eller fixerat sig än, så jag tänkte att man kanske skulle börja sitta på pilatesbollen? Dom har ju såna på förslossningen, så det borde väl inte göra nåt om man satt på en sån hemma också.. eller? Då kanske det kommer igång liite snabbare, menar jag :)
Anyhoo.. idag blir det inte många knop. Gick på stan med älsklingen igår, och det blev alldeles för länge och för mycket gående. Var helt slut igår kväll, samt öm i varenda del i kroppen och det är ungefär detsamma idag. Ska bara ta det lugnt och slappa hela förmiddan, för klockan tre ska vi fira annica som fyller 32 år på tisdag.
Grattis raring på födelsedagen :)
Anyhoo.. idag blir det inte många knop. Gick på stan med älsklingen igår, och det blev alldeles för länge och för mycket gående. Var helt slut igår kväll, samt öm i varenda del i kroppen och det är ungefär detsamma idag. Ska bara ta det lugnt och slappa hela förmiddan, för klockan tre ska vi fira annica som fyller 32 år på tisdag.
Grattis raring på födelsedagen :)
Nu ska jag återgå till soffläge samt äta frukost :) Ha det fint mina vänner ♥
